Arkivsäkert skrivbord

Minst två gånger varje år funderar jag över vad som bör sparas och hur länge och om det ska sparas är frågan i så fall hur och var?

Jag brukar ha som mål att lämna ett städat skrivbord efter mig när terminen är slut. Men så fort jag kommer tillbaka efter någon veckas ledighet börjar det om: en ny samling med papper, papper, post-itlappar, fler papper, lösa små lappar, visitkort, plastfickor och flera papper och lappar byggs sakta men säkert upp. Resultatet är att när terminsslutet närmar sig ser man inte skrivbordet för alla högar. Jag hoppas på att det visar på den sprudlande kreativitet som råder på mitt arbetsrum...

Den här julen känns det värre än någonsin. Nästan så att jag skäms när kollegor tittar in. I år har jag dessutom låtit oredan sprida sig till gäststolen och golvet runt den. Önskar mig en osynlighetsfilt att slänga över...

Det värsta är att varje papper och lapp kräver ett beslut av något slag: slänga eller spara? Och ibland behöver också något aktivt ske när man läst pappret: ringa någon, mejla, skriva anteckningar eller fråga valfri kollega. Ett knep som jag ibland använder mig av är att lägga papper åt sidan och låta ligga så pass länge att det till slut är för sent att vidta någon annan åtgärd än att slänga i papperskorgen. Smidigt! Ibland drömmer jag om dokumentförstöraren en trappa ner...

Förutom en osynlighetsfilt skule jag också vilja hitta ett bra system för alla bra artiklar som jag vill spara och läsa kanske inte nu men sen. Just nu sparar jag dem utskrivna på papper i pärmar - men det resulterar snart i att jag glömmer bort dem och därför inte läser dem. Det känns som om jag håller på och drunknar i mina papper...

Det är ju lite intressant att det som en bibliotekarie kan vara bra på: strukturera och organisera inte alls ligger för mig vad det gäller skrivbordsplanering i alla fall! Tur att det snart är ledigt!