Idag var den stora dagen äntligen här - dagen I. I som i Invigning. Invigning av vårt nya bibliotek. Nu så här ett par timmar efteråt känner jag mig helt tom och mycket trött i fötterna. Och då avslutade jag ändå dagen med att mingla sittandes på en stol, vilket egentligen är en motsägelse. För man kan väl inte mingla sittandes...? Hela hösten har i princip kretsat kring denna dag. Så det känns skönt nu när det är avklarat.
Vi har haft många tillresande gäster idag: biblioteksmänniskor, universitetsmänniskor, språkmänniskan Fredrik Lindström, arkitekten Christer Malmström, glaskonstnären Bertil Vallien. Det har minglats. Det har varit så många vackra blomsterargangemang i höstlika färger i biblioteket. Under dagen har det sagts en hel del spännande saker. Som att man ska ta som ett tecken på att det är en möbel som fattas när någon sitter med fötterna på bordet, det handlar inte om dålig uppfostran. Att det visar på att möbleringen inte passar för de som befolkar rummet. Om konsten en ragga i tysta läsesalar. Att biblioteket är universitetets hjärta - en vacker tanke att få vara en del av ett livsviktigt organ i en organisation. Fredrik Lindström sa många roliga saker om bibliotek och språk. Men dagens citat får Bertil Vallien stå för. Han hade precis presenterat sitt underbara konstverk Uppfinnaren när han sa det något kryptiska: "Världen blir sig aldrig lik, när jag har sagt hejdå." Det tål verkligen att tänka på...
Efter minglet tog en kollega och jag svängen via Åhlens klubbkväll, innan det var dags att avsluta dagen. Så nu är näsan helt bedövad av dofter efter att vi har sniffat på nästan varenda flaska på parfymavdelningen. Nu återstår bara att begrunda dagens händelser över en kopp te.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar