Hotellrumskänsla

Flytten på jobbet har varit i full gång i två veckor nu. Många böcker är det som ska flyttas. Nu är i princip alla böcker flyttade, så nu är det dags för personalen att flytta efter till nya korridorer och nya rum. Blev överraskad av hur det kändes - inte alls bra. Korridorerna är nya och ovana. När jag öppnade dörren till mitt rum, mitt första egna kontor kändes det inte alls som jag föreställt mig. Rummet är lika opersonligt och avskalat som ett hotellrum på vilket Scandichotell som helst. Jag blev nästan förvånad över att det inte stod en säng där. Har väl inte så mycket att klaga på egentligen: Ett fönster med gardiner som jag själv fått välja färg på. Till det en meditativ utsikt över sjön och i fjärran domkyrkan. Ja, detta kan tids nog bli bra.

Men ändå - finns den där känslan av obehag och motvilja till det hela. Allt är ju visserligen nytt och fint, men det finns ingen charm och ingen känsla av att man vill arbeta här. Så jag började lite försiktigt idag med att först flytta över min glada, gröna gubbe som sitter och vänligt vickar på huvudet. Nu har jag någon som välkomnar mig till rummet.