Stora projekt

Har inte världens bästa tålamod när det gäller stora projekt. Just nu heter projektet: sy dynor till soffan. Detta uppdrag har redan varit i gång ett bra tag, övriga inblandade har utfört sin del på bästa tänkbara sätt. Den svaga länken i det som skiljer oss från en ny, större soffa är alltså mitt bristande tålamod... Hur övar man upp sitt tålamod?

Det finns en sedelärande historia om när farfar som liten ställdes inför en stor, till synes oändlig virekeshög med uppdrag att hugga upp det hela till ved. Vad gjorde han för att klara detta? Jo - han delade upp det den stora högen i mindre delar och koncentrerade sig på varje del för sig. Till slut hade han klarat av hela högen. Jag antar att det berodde på att han inte la ner en massa tid och energi på att oja sig för hur stort detta var, utan bara lugnt och metodiskt tog varje liten del av det stora...

Så jag borde istället för att stirra på de sex kuddar som ska bli klara ta en i taget. Koncentrera mig på varje enskild dyna, varje liten sömm och på så sätt klara mig genom detta. Nu har jag dessutom all utrustning som behövs: tyg, tråd, blixtlåspressarfot och så. Men det ska erkännas att så fort det blir lite fel, som allt bök med blixtlåset då tappar jag snart sugen. Men nu så - nu är den första äntligen klar.

Att jag inte orkar genomföra stora projekt förklarar kanske varför jag gillar scrapbooking så mycket... Det är en sysselsättning som verkligen ger utrymme att koncentrera sig på de små delarna. Och här klarar jag av att begränsa mig. Jag sitter med nästan 200 bilder från Angolaresan men det förskräcker mig konstigt nog inte alls. Det ligger uppsorterade i olika kurvert efter tema. Och så tar jag varje kurvert för sig och i lugn och ro skapar jag albumsidor. Så här långt har jag gjort 3 stycken. Det är härligt! Små delprojekt i ett stort sammanhang.