Luciaträngsel

Till Luciafirandet hör gymnasieskolornas kör som gör ett antal framträdanden i domkyrkan. Till detta i sin tur hör hysteriska men andaktsfulla köer. Som till vilken rockkonsert som helst. För att vara säker på att komma in i kyrkan är man tvungen att planera. Vår taktik brukar vara att köa som om vi skulle gå på föreställningen före den vi egentligen tänker gå på. Det innebär en ganska lång väntan. Idag en dryg timme. Och det var nog tur att vi kom när vi gjorde - för kön växte snabbt till sig. Nytt för i år var att IM-gruppen sålde kaffe och Bullens korv till förmån för Världens barn. Ett härligt inslag. Prästerna bar runt korv till de som stod längre bak i kön. Så det blev en riktig härlig stämning utanför de stängda kyrkdörrarna, inte för att jag gillar någon av sorterna men ändå...

Det var skönt när det var dags att gå in i kyrkan - lite kallt ute. Vår kötaktik lönade sig så vi fick toppenplatser i mittskeppet. Kyrkan blir verkligen fylld till sista plats en sådan här dag. Det satt till och med flera i koret bakom altarskåpet. De kanske inte fick se så mycket annat en ryggarna på kören, men ljudet var det nog inget fel på... Men ändå bakom altarskåpet...

Om det var värt att köa? Ja, det är det varje år. I år upplevde jag kören som större än tidigare och killarna, som brukar vara den svagare delen med buckliga dumstrutar imponerade i år. Vilket tryck det blev när hela den stora kören stod framme i koret! Helt enormt. Prästen som inledde det hela uppmanade oss att öppna ögon, öron och hjärta. Jag förstår inte vem som skulle kunna stå emot detta helt underbara! Fick rysningar av välbehag av det mäktiga välljud. Underbart. I år var det dessutom ett nytt spännande arrangemang av Staffansvisor - en blandning av två visor i ny tappning. Härligt! Och så alla de traditionella sånger som man vill höra. Nu kan det verkligen bli jul!