Traditioner

Traditioner kan verkligen vara viktiga för människor - blir det inte som man alltid har gjort kan vilsenhet, osäkerhet, rädsla och ilska bli följden. Vissa traditioner är ju trevliga och roliga - men andra kanske man kan vara utan.

Idag var det dags för en av våra trevliga traditioner - julmarknaden på Huseby. Det känns ju hur tidigt som helst, men nu är det så. Och det blir lite mer julkänsla när mörkret faller och när det är Alla Helgons dag, det är ju stämningsfullt i sig. Julmarknaden i bruksmiljö är härlig och det roliga är att utställarna står på ungefär samma ställe varje år och har ungefär samma saker med sig. Allt är som det alltid har varit. Skönt och säkert. Man vet på förhand vad som finns att köpa och också var man kan hitta detta. Man vet att i första huset finns det mat av olika slag: skorpor, honung, bröd och sylt. Sedan kommer smedjan med diverse hantverk. Och så polkagristillverkningen i huvudbyggnaden. Och längst bort på området matboden. För mig är julmarknaden lukt och smak: Smaka på nya saker: bröd, sylt, ostkaka, marsipan och annat. Lukta på granris, stearin, pepparmint och tjära.

Det är ju praktiskt att alla utställare står på samma plats år efter år eftersom det brukar vara sån trängsel att man ibland inte ser något alls. Då är det bra att veta vart man ska... Men i år var det nästan tomt på folk och vi kunde njuta lyxen av att gå i vilken takt vi ville, åt vilket håll vi ville och titta på det vi ville i lugn och ro utan att bli knuffad och buffad på. Härligt!

Men i år fanns det en del nyheter och då blir man ju genast förvånad. Där knivmannen brukar stå fanns nu kvinnor med slöjd av ull. Könskvotering?! Bland sakerna fanns som vanligt många sorgliga uppenbarelser: Hantverkare som knåpat och pysslat med lera, stenar, tyg och annat. Ibland är resultatet så sorgligt, jag menar väst i lappteknik? En del saker vill man bara gråta när man ser. Tror de verkligen att någon kommer att köpa det?

Av andra mer snygga saker blir jag inspirerad att gå hem och pyssla själv. Vill köpa pärlor, ståltråd och annat och gå hem och tillverka själv. Inspirerad av vissa saker som jag sett andra göra. Men det finns saker jag inte kan göra själv. Som den här underbara ängeln i tiffanyteknik.

Behöver jag säga att det var kärlek vid första ögonkastet? Ängeln påminner mig mycket om farfars skulptur "Internationella änglar" som alltid hängs upp till jul. Så det var klart att jag köpte en tiffanyängel att hänga upp hemma. Tillsammans med ängeln hade vi även med oss kom hem med flera kassar med gott: marsipan, två sorters honung, polkagrisar, tigerchutney, honungsskorpor, fudge och bokmärken av läder.




Att handla på en julmarknad är inte bara det charmiga i att få handla av specialiserade handlare: En som säljer det ena och en som säljer det andra. Det är även att få med sig saker med exklusiv känsla, eller i alla fall ett pris som gör att det känns exklusivt. Och det finns spännande nya smaker och en känsla av småskalighet. Nu ska jag njuta av honungsskorper med smör på till en stor kopp te.