Vi hinner kanske en mil innan bilen plötsligt inte längre vill svara på gasen. Det är bara till att rulla in till sidan av vägen, slå på varningsblinkers och undersöka om det möjligtvis finns någon reservtank i skuffen. Nja... Det gör det inte, men ett antal packremmar, diverse verktyg och inte mindre än två paraplyer vilket i och för sig inte är så dumt med tanke på vilken typisk svensk sommar vi just nu upplever... men ingen dunk, ingen bensin...
Så Ubbe sticker iväg för att se om någon vänlig bonde kan sälja några droppar besin. Medan Petter testar medtrafikanternas välvillighet genom att försöka få lift till besinmacken som ligger en knapp mil bort... Det är i sådana här lägen som hjälpsamhet tydligt visar sig...
Och denna mycket ovetenskapliga undersökning visar att medmänniskor på det stora hela är hjälpsamma: Efter bara en kort stund får Petter lift med ett gäng hårdrockare som är på väg hem från Sweden Rock. Och Ubbes visit hos närmsta granne resulterar i:

... så vi får tillräckligt med soppa i tanken för att komma till loppmarknaden. Där jag som vanligt blir lätt åksjuk av alla prylar. Jag är imponerad av de som lyckas se möjligheter och saker bland allt. Att se den där stolen eller fåtöljen i ny färg och nytt tyg. Idag såg jag ingenting... bara en massa saker.
1 kommentar:
Jepp - efter Bon Jovi som i gruppen... :)
Skicka en kommentar